Leksakstanten

Barndomen är en mycket viktigt tid under vilken vi formas som människor. Mycket av det som händer i den tidiga barndomen kan påverka stora delar av våra liv som vuxna människor. Forskningen debatterar fortfarande hur stor del av vår personlighet som kommer från socialiseringen när vi är små och hur stor del som ligger i det genetiska. Oavsett fördelningen av dessa faktorer så står det helt klart att föräldrar kan ha en oerhört stor roll i att forma den unga individens framtida personlighet och beteende. Detta både på negativa och på positiva sätt. Det som händer under barndomen kommer i många fall sitta kvar i oss under resten av livet. Att bearbeta trauman från barndomen är något som kan kräva mycket tid, energi och arbete.

Relationer

Så som vi uppfostras när vi är barn kommer även påverka våra relationer som barn, men även senare i livet. I denna tid lär vi oss att utrycka oss och kommunicera. Bristfällig kommunikation från föräldrarnas sida kan göra att den vuxna individen även senare i livet får svårt med sociala situationer. Om dessutom verbal vanskötsel eller till och våld förs in i ekvationen så kan detta även påverka framtida relationer. Ett barn som utsatts för verbal eller fysisk misshandel har högre risk att i framtiden hamna i relationer där denna form av problem förekommer.

Förvrängd bild av jaget

Missförhållanden i hemmet under barndomen kan göra att barnet får diverse problem med en förvrängd självbild. Möjliga problem kan exempelvis vara att barnet inte får den kärlek han eller hon behöver. Avsaknaden av kärlek eller bekräftelse i barndomen gör att det finns en risk att man senare i livet söker efter bekräftelse på ett sätt som kan vara skadligt. En annan effekt kan vara att individen blir mer känslomässigt avstängd. En individ som saknat kärlek i uppväxten kan reagera genom att stänga av sina känslor. Barnet, och även individen som vuxen kan då uppfattas som likgiltig och till och med empatilös.

Risk att föräldrarnas tillkortakommanden förs vidare till nästa generation

En stor risk i dysfunktionella familjer är att barnet tar efter föräldrarnas beteende. Trots goda intentioner finns det många exempel på individer som tycks vara fördömda att upprepa sina föräldrars misstag. Även fast man kanske har svurit på att man ska bli bättre förälder än sin far eller mor var så är det lätt att falla tillbaka i föräldrarnas dåliga beteende. Eftersom detta är det enda sätt att uppfostra sina barn på som man själv sätt så kan det vara svårt att bryta mönstret.

Svårigheter att hantera de egna känslorna

Genom att växa upp i ett dysfunktionellt hem så kan barnet, och senare den vuxna personen, få svårt att hantera sina egna känslor. Eftersom man inte sett föräldrarna som bra förebilder för att hantera känslor på ett vuxet och moget sätt så kan det vara svårt för personer med en trasig barndom att hantera känslor även in i vuxen ålder.

Även den känslomässiga intelligensen kan bli svårt lidande av en problematisk barndom. För ett barn som fått känslomässiga skador under barndomen så kan interaktionen med andra barn bli mycket svår. Även i vuxen ålder kan personen få betydande svårigheter. Genom att man själv inte har nära till sina egna känslor så kan det vara svårt att förstå andra. Bristande empati är något som gör att man kan få svårt att komma nära, eller till och med kommunicera med människor i sin närhet. Personer som har brist på empati kan ofta irritera folk i sin omgivning då de uppfattas som känslokalla eller nonchalanta.

Auktoritet

Föräldrarnas auktoritet vad det gäller uppfostran kan har stor betydelse för individens utveckling enligt forskningen. I den amerikanska forskningen så har man delat i föräldrarna i två typer, en icke-auktoritär och en auktoritär. Den auktoritära föräldern kommenderar ofta barnen. Han eller hon säger ständigt till barnen hur de ska tänka och hur de ska agera. Om barnen inte gör som de vill så straffar den auktoritära föräldern dem, antingen verbalt eller fysiskt. Denna typ av förälder har relativt låg empati för barnens känslor. Typen är även mindre intresserad av att föra en dialog med sitt barn.

Ju mer auktoritärt ett barn uppfostrats desto mindre pannlober får individen. Detta är så klart högst individuellt, men genom en stor urvalsgrupp så har man i forskningen kunnat bekräfta detta samband. Denna del av hjärnan är mycket viktig för en mängd av våra funktioner. Pannloben spelar en stor roll för vår förmåga att tänka, planera och även avgöra vad som är rätt och fel. Barn med mindre pannlober har dessutom visat sig ha en större risk för att uppleva ångest.

De allra yngsta älskar ju att få leksaker i julklapp. Som föräldrar har vi lärt oss att det inte är någon ide att köpa kläder till de yngre barnen eftersom de helt enkelt inte är gamla nog för att uppskatta denna typ av presenter. Till de lite äldre barnen går det självklart bra att köpa kläder och andra praktiska saker som behöver användas i vardagen. Dessa typer av gåvor kan till och med vara riktigt uppskattade för de barn som börjat bry sig om vad de har på sig. Så klart gäller det att vara lyhörd för vad barnen tycker om för typ av kläder så att man ger dem något som passar deras personliga stil, som kanske ännu är under utveckling. För de allra minsta är det dock det säkraste kortet att införskaffa prylar som man direkt kan sätta igång att leka med redan under julaftonen. Små barn kan ha dåligt tålamod och svårt att koncentrera sig på en sak i taget, därför går alltid enkla men effektfulla leksaker hem. Det ska gärna vara prylar med ljus och ljud som fångar uppmärksamheten. Samtidigt är det ju såklart viktigt att prylarna inte är allt för komplicerade, även då kan de minsta snabbt tappa intresset.

Lärorikt är bäst

Vi förordar såklart leksaker som man kan lära sig någonting av. Leksaker som kan vara lärorika är exempelvis interaktiva böcker eller appar och program till telefonen, konsolen, datorn eller surfplattan. Det ska dock sägas att här kan ibland gå en hårfin gräns mellan vad som är roligt och underhållande och vad som bara blir tråkig utbildning som försöker skriva på näsan. Som förälder gäller såklart att man bäst känner sitt eget barn och hur mycket utbildningsmaterial de har tålamod för. Vi känner att det i många fall kan vara bättre att välja de program eller appar som erbjuder mycket underhållning kryddat med lite utbildning snarare än de varianter som har omvänt fokus. Anledningen till detta är att vi ser tendenser till att de allt för lärorika produkterna snabbt blir lite för tråkiga och att barnen riktar sitt fokus åt annat håll. En bok eller ett spel kan vara hur lärorikt som helst, men det är ju inte till någon som helst nytta om barnen faktiskt inte har lusten att använda dem regelbundet.

Kommunikation

Vår favorittyp av leksak att ge bort till barn är de leksaker som stimulerar till kommunikation. Denna kommunikation kan ske mellan barnen och oss vuxna, men även enbart barn emellan. Genom att lära sig att kommunicera med jämnåriga så ger man barnen bra förutsättningar för att ha ett rikt socialt liv när de börjar i skolan. Att vara kommunikativ redan vid ung ålder är något som barnet kan ha nytta av under hela uppväxten. Barn som inte har några lekkamrater i unga år kommer lätt på efterkälken. Detta är något som kan ge negativa effekter långt upp i åren.

Exempel på leksaker där man kan träna på sin kommunikation kan till exempel vara spel. Det finns både fysiska brädspel men även appar där barnen kommunicerar med andra barn. Själva föredrar vi de fysiska spel som man samlas kring i samma rum. Dessa typer av spel gör oss mer sociala och får oss att ta våra huvuden från våra skärmar och faktiskt se varandra.

En annan rolig nygammal leksak som kan stimulera till kommunikation är en walkie talkie. Walkie talkien har fördelen att den har en begränsad räckvidd. På detta sätt är man alltid relativt fysiskt nära sina lekkamrater. På detta sätt övar man både att tala i sin walkie talkie men även ansikte mot ansikte när man väl ses. Att tala enbart via mobiltelefonen är inte alltid så socialt. I mobilen är det lätt hänt att man enbart skickar textmeddelanden och roliga memes. Med en walkie talkie är däremot enda alternativet att prata med hjälp av sin röst och sina ord. Tips, bra sida med Walkie Talkie bäst i test.

Kreativa leksaker

Vi vill även slå ett slag för kreativa leksaker där man kan skapa genom att använda händerna. Exempel på en sådan typ av leksak kan till exempel vara formbar lera i spännande olika färger. Med hjälp av leran kan man skapa figurer och objekt. Här sätter bara fantasin gränserna. En annan leksak i samma tema är så klart klassikern Lego. Lego är, i vårt tycke, en mycket kreativ produkt som tränar barnens finmotorik, kreativitet och logik. Skapandet är kanske inte lika fritt som när man formar något med lera, men även här känns möjligheterna ibland nästan obegränsade.

En annan kreativ leksak där man använder händerna är sminkdockan. En sminkdocka har länge varit en populär leksak bland barnen, särskilt bland flickorna. Idag kan självklart flickor såväl som pojkar träna sin kreativitet genom att sätta upp hår, eller måla sminkdockans ansikte fint. En del föräldrar kan, av goda anledningar, vara lite tveksamma till att köpa en sminkdocka till sitt barn i allt för unga år. Man vill ju inte bidra till utseendefixering för de unga barnen. Samtidigt så är smink något som förekommer i samhället och som bekant vill ju barnen leka genom att bearbeta de företeelser de observerar i vardagen. Vår åsikt här är att barnet självklart ska kunna sminka en docka om de visar intresse för detta. Som förälder kan man till och med låta barnen sminka sig själva vid tillfällen som en rolig grej. På detta sätt avdramatiserar man denna företeelse samtidigt som man kan förklara att smink till vardags är något för de vuxna och inte för barn.

Att det är bra för barn att leka är väl de flesta överens om. En barndom utan skoj och lek är ingen bra barndom. Genom att leka bearbetar barn saker de varit med om. Leken är även ett sätt för barnen att konstruera och förstå sin verklighet på. I leken utrycker barnen även sina känslor, därför är det bra om vi föräldrar då och då kan ge oss in i leken tillsammans med barnen. Genom att leka med barnen så kan vi få ledtrådar till hur barnen mår och vad de tänker på och oroar sig för.

Utvecklar hjärnan och samarbetsförmågan

När barnen leker så stimuleras deras sinne och en personlighet kan börja att formas. När barn leker med andra barn lär de sig förstå andra och även att samarbeta. Självklart kan barnen ha nytta av de förmågor de lär sig i leken, både när de ska börja skolan men även senare i vuxenlivet.

I leken så utmanas även barnen motoriskt. Genom att vara aktiva och rörliga övar barnen upp sina motoriska förmågor. Ett barn som bara sitter framför datorn eller surfplattan övar inte upp muskler och motorik på alls samma sätt som barn som är ute och leker. För att hjärnan ska utvecklas som den ska behöver barnen ständig stimulans utifrån. De behöver även få tänka till och få vara sociala. Genom att låta barn samlas och leka tillsammans så stimuleras de att vara kreativa.

Måste man ha leksaker?

Det korta svaret är självklart nej. Man behöver i alla fall inga fina eller dyra leksaker för att kunna leka, den saken är säker. Däremot kan leksaker vara till stor hjälp i leken. Leksakerna är som rekvisita som kan inspirera till kreativa lekar och som också gör själva leken mer realistisk. Ska man till exempel leka doktor så är det ju bra att ha en doktorsväska med lite instrument i. Det samma gäller exempelvis om man ska leka kock, då är det så klart vettigt om man har exempelvis lite kärl eller kastruller att lägga maten i. Leksakerna behöver som sagt inte alls vara fina och ofta kan man omvandla helt vardagliga objekt till roliga leksaker. Att bygga sina egna leksaker kan vara ett kreativt och även roligt projekt barnen kan göra själva eller tillsammans med sina föräldrar.

Varför ska även vi vuxna vara med och leka?

Att leka med sitt barn kan vara roligt både för barnet och för oss vuxna. Genom att leka med barnen en stund varje dag får man automatiskt spendera tid med sitt barn. Lekstunden blir en chans att komma närmare varandra. Faktum är att studier visar att man genom att regelbundet leka med sina barn kommer dem närmare och förstår dem bättre. Leken gör också att konflikter i familjer blir mindre vanligt förekommande eftersom man bättre lärt sig förstå varandra och även att kommunicera med varandra. Källa.